En 5-barns mammas liv i sus och dus

Vart tog jag

2011-12-26T09:08:00.015+01:00

vägen... I lost and found myself in different places.

Tiden har passerat fort och snart är det nytt år med okänt innehåll. Fokuserar jag på rätt saker...kanske, kanske inte? Ibland lyckas jag över förväntan och ibland blir allting katastrof.

Det jag lärt mig är att fokusera på att vara här och nu och att hänga fast vid människan därinuti. Vad mer kan jag göra, förmodligen en massa men koden dit har jag ännu inte hittat.

Mina dagar fylls för det mesta med meningsfull tid men ibland känns allting så där hopplöst, fast bättre ändå. Julen blev inte riktigt vad jag tänkt mig men till slut bra ändå. Vi tog ett beslut min syster och jag kanske det svåraste någonsin men vi överlevde och livet går vidare.

Barnen som tindrade med ögonen( eller förresten gör dagens barn det...?) glada och exalterade var de i alla fall och deras glädje värmde moderns hjärta.

Vad är det som händer

2011-07-23T12:54:00.004+02:00

med vår värld... vi irrar omkring och fattar ingenting.

Vi stressar och försöker uppnå någon slags utopi men ingen vet riktigt hur!

Kanske vi alla kan stressa ner. Titta efter vad som kan hända utan att vi förstår varför.

Mina tankar går till våra grannar i väst och ett ljus brinner för de som miste livet,

för vad?

Små kusiner söta

2011-07-05T09:27:00.003+02:00

Vacker

2011-06-08T16:48:00.003+02:00

som en sommardag, nyss hemkommen från Berlin.

Ps. bilderna har jag lånat....utan att fråga om lov....

Fina

2011-06-01T14:03:00.004+02:00

papper är en stor passion, så stor att jag nästan inte vågar komma hem med fler nya....

Tillsammans med Heinz "vita bönor i tomatsåsburkar" kan dom bli så här fina.

Länge levde

2011-05-15T14:12:00.004+02:00

jag i falskheten och fasadens land.

Ovetandes om att livet kunde te sig annorlunda.

För skydd och för överlevnad.

Många i min väg sårades för min oförmögenhet att släppa fasaden och låta dom komma in.

Allt för länge valde jag att blunda och sopa svårigheter under mattan för att sedan gå vidare.

Under min helvetestid lärde jag mig att ärlighet mot sig själv och mot andra

är det det enda sättet att leva ett värdigt liv och det enda sättet att överleva.

Linnea

2011-05-14T10:59:00.003+02:00

Du min lilla skruttunge som kom till mig en natt för nästan 16 års sedan.

Jag förundras ständigt över dig, din styrka och din självständighet.

Ditt jag som berikar mitt liv med kraft och glädje.

Tack för att du valde mig som din mamma.

Jag blir kär varje gång jag ser dig och jag ska älska dig livet ut.

Jag förstår min dotters passion....

2011-05-14T10:45:00.002+02:00

Nu lyser ängarna av sommarens alla blommor.
Nu surrar bin, och fåglar sjunger överallt.
Nu stryker vinden genom trädens höga kronor
men i min trädgård är det visset, mörkt och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, fult och snårigt
och lika hopplöst trist och grått som i mitt bröst.
Därute doftar det av sommarens alla dofter.
Där är det sommar, men här inne är det höst.

Jag levde lycklig här med dig och mina katter
ett liv i synd och utan omsorg att bli frälst.
Försonad med min karaktär, för jag har aldrig
kunnat säga nej till någonting som helst.
Och aldrig nekat mig det ena eller andra,
och levat livet, tills jag krossades en dag.
Det börja med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var mycket finare än jag.

Vårt gräl tog veckor, ropen blandades med gråten
och jag blev grundligt jämförd med din fina vän
Tills du bekände att han givit dig på boten
Då blev det dödstyst här i trädgården igen!
Ifrån den stunden blev den mannen dubbelt hatad
Han hade lekt med dig, med oss ett litet slag
Och jag, jag kände det som även jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot mitt livs nederlag

Jag hade hammaren beredd under kavajen
När han kom ut i sidenscarf och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så får vi prata!
Jag bara stammade, nu minns jag inte vad...
Och jag blev bjuden på konjak och på cigarrer
och kunde inte få mig till att säga nej!
Och när vi skiljdes var vi bästisar och bundis
och jag tog saker som du glömt med hem till dig!

Jag går omkring i mitt Pompeji, i bland ruiner
och jag trampar runt i resterna utav vårt liv
Men du skall aldrig ge mig pikar om sekiner
och aldrig skall du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det gamla skall vi binda vackra kransar
och ta vårt liv och mina katter som de är.
Och trots all kärleksbrist och trasighet och fransar
Dig skall jag älska livet ut, dig har jag kär!

Kyssande vind

2011-05-11T19:18:00.000+02:00

Den vackraste av dikter skriven av Hjalmar Gullberg.

Påminner mig om då jag träffade min älskade...

Han kom som en vind.

Vad bryr sig vinden om förbud?

Han kysste din kind,

han kysste allt blod i din hud.

Det borde ha stannat därvid

du var ju en annans, blott lånad

en kväll i syrenernas tid

och gullregnens månad.

Han kysste ditt öra, ditt hår.

Vad fäster en vind

sig vid om han får?

På ögonen kysstes du blind.

Du ville förstås ej alls

i början besvara hans trånad.

Men snart låg din arm om hans hals

i gullregnens månad.

Från din mun har han kysst

det sista av motstånd som fanns.

Din mun ligger tyst

med halvöppna läppar mot hans,

Det kommer en vind och går

och hela din världsbild rasar

för en fläkt från syrenernas vår

och gullregnets klasar.

Is this the end?

2011-04-10T09:26:00.007+02:00

Jag vet inte, men inspirationen saknas och livet har tagit en ny vändning som kräver 100 % av min uppmärksamhet.

För första gången på riktigt länge ser jag framemot vårens ankomst och solens varma strålar.

Jag tror att mörkret i mitt sinne har lämnat mig för nu och med hopp om att det aldrig kommer till igen med den kraft som gjorde mig så svag, matt och sårbar....

En vacker dag kanske jag är här igen och bloggar, vem vet!?

Men just nu är det min älskade make och mina fantastiskt underbara barn som ska få all min fokus och uppmärksamhet.

Jag tackar alla för fina kommentarer och glada tillrop, ni har gjort stor skillnad i mitt liv med er närvaro och jag kommer att fortsätta följa er.

♥

Så var det

2011-02-10T08:24:00.004+01:00

då dags igen för ny operation i Lund.

Förhoppningsvis den allra sista så att vi kan få ett avslut och lägga allt bakom oss.

Oron finns i bakhuvudet hela tiden, men det måste göras och nu är väl bättre än sen eller....

What Borderline Personality Disorder feels like...(TRIGGER)

2011-02-07T08:54:00.000+01:00

Mitt hjärta

2011-02-06T15:59:00.003+01:00

svämmar över av kärlek

en bild säger mer än tusen ord

Biljetterna är

2011-02-04T17:38:00.003+01:00

bokade och den 26 mars åker vi till New York!

Vi är bjudna på bröllop men hoppas att hinna med en massa annat kul också!

Lyllos mig.

Nu har

2011-02-03T07:33:00.000+01:00

vi två tonåringar i huset....

Grattis älskade Isaac på födelsedagen!♥

Sötnosarna

2011-01-10T11:10:00.002+01:00

stack till London med pappa och tittade på fotboll.

Lyckan var stor och man avstod gladeligen julklappar för denna fina resa!

För första

2011-01-09T14:51:00.003+01:00

gången på väldigt länge känner jag mig bra!

Livet känns inte längre svart och meningslöst utan jag kan se ljuset i tunneln.

Det är inte färdigt ännu utan jag har en bit kvar för att pusslet ska vara komplett

men jag går med lättare steg mot slutet av detta mörker.

En tröstande dikt

2010-12-14T07:05:00.003+01:00

från en fin vän i en svår tid...

Du var vinden i mina segel, när allt annat stod stilla.
Du var värmen om sommaren, när allt annat regnade bort.
Du var min stjärnhimmel om natten, när allt var tun...gt.
Du var rosorna på mina kinder om vintern.
Du var värmen när jag var frusen.
Du var den efterlängtade våren, med löfte om ljus och värme.
Du var grönskan och knopparna som brast, när allt annat var färglöst.
Du var den härliga blå himlen, när allt kändes svårt.
Du finns för alltid i mitt hjärta - även nu när jag lämnar plats för framtiden - för det nya.

I onsdags

2010-12-11T06:52:00.002+01:00

så begravde vi lilla pappa och begravningen var allt vi hade kunnat önska oss i vår sorg.

Igår skulle han fyllt 68 år och vi kan inte förstå att han är borta....

I

2010-11-27T10:31:00.002+01:00

onsdagskväll somnade han in vår älskade lilla pappa!♥

Sov så gott!

Pappa

2010-11-24T05:59:00.003+01:00

alldeles skrynklig av allt kånkande i min väska....

men i din sjukhus säng ligger du så slät och fin.

Vi försöker ta en dag i sänder, det är det enda vi kan göra men frustrationen är

enorm och frågorna många.

Kommer du tillbaka till oss och om du gör hur blir du då?

kommer du någonsin att kunna prata eller röra dig mer?

Jag har så svårt att visa dig känslor men när du ligger där okontaktbar

svämmar mitt hjärta över av saknad och kärlek

till den pappa jag önskar att du alltid var.

Pappa och jag

2010-11-13T09:12:00.003+01:00

någon gång på slutet av 60-talet.

I torsdag stannade hans hjärta, det var stopp i 10 minuter innan man lyckades få igång det igen.

Nu ligger han nedkyld för att förhindra skador på hjärnan, men vi vet inte om han vaknar igen.

Vi har inte alltid dragit jämt och jag har haft mycket ilska i min kropp, men nu känns den

ganska långt borta och jag önskar att du känner det i din dvala.

Lite förändring

2010-11-09T15:30:00.003+01:00

är alltid kul.

Här i form av en ny tavla. Satan i gatan vad glad jag blir när jag ser den!

Idag

2010-10-26T07:06:00.002+02:00

fyller han, min lille bebis 7 år.

Tiden har flugit iväg och jag hann inte med.

Men nu ska den tas igen även om det kanske inte går....

Jag får göra en omstart och visa honom och mina andra fyra små att dom är viktigast i världen.

Grattis Otto!

Han hoppar

2010-10-19T08:09:00.003+02:00

ut och in i våra hjärtan just nu.

Han har problem med den kognitiva biten säger psykologen och jag sätter hjärtat i halsen.

Igenkänningsfaktorn är hög, så hög att jag måste hindra mig själv från att brista mitt itu.

Men jag blir starkare och starkare och jag hoppas att orken snart ska komma för att

kunna hjälpa min lille Darth Wader på rätt väg igen.

Man kan

2010-10-16T09:06:00.002+02:00

nog inte bli lyckligare än så här.

Många mil fram och tillbaks för en kram och autograf.

Söta ungdom, min söta skruttunge som får mitt hjärta att le.

Det är så

2010-10-14T09:34:00.003+02:00

tyst här, men orken finns inte.

Just nu är all fokus på att överleva och att göra livet till ett bättre liv, mitt liv.

Terapin är fortfarande fantastisk men mycket värre än jag någonsin kunnat föreställa mig.

Min hjärna jobbar på högtryck, men tyvärr är orden tillfälligt slut.

Jag har

2010-09-21T07:25:00.003+02:00

börjat.

Det är livsomvälvande, jobbigt, sorglig, tröttsamt, utlämnande men alldeles alldeles underbart!

Jag

2010-08-26T18:31:00.003+02:00

som fortfarande mår dåligt, ska i höst få börja på en behandling som kallas mellanvården.

I 15 veckor träffas man 3 gånger i veckan och har en massa terapi, i grupp och individuellt.

Vi får också träna oss i medveten närvaro, kanske är det detta som ska få mig att må bättre!

Linneas

2010-08-26T09:12:00.002+02:00

nya fina skrivbord, köpt på blocket som snälla mamma körde och hämtade.

Med en massa blåmärken som resultat, men om Nea är nöjd så är mamma nöjd...

Min son

2010-08-24T17:05:00.003+02:00

klättraren, han som gör allt han inte får och lite till. Han som ibland får mig att slita mitt hår och brista i gråt för att jag inte kan hantera honom.

Jag har kanske åkt på en räkmacka med dom tidigare barnen, visst har dom också haft sina utbrott men inte som den här envise lille mannen.

När det är som allra värst vill jag ställa ut honom i skogen så att trollen kan komma och ta tillbaka honom, men sedan när han sover sött i sin säng så vet jag att han är det finaste jag har.

Han säger att han inte vill vara dum och arg, att dumma Otto kommer fram och att han inte kan hjälpa det. Jag tror faktiskt att det är sant, han kan inte hjälpa sina utbrott eller hantera sina känslor.

Åh han är precis som jag, min allra värsta farhåga.

Grattis

2010-08-16T21:45:00.006+02:00

min älskade lilla skruttunge. 15 år idag, söt som socker och mig så kär.♥

Igår

2010-08-13T09:27:00.004+02:00

blev det bio för småkillarna.
Så coola glasögon och superhäftigt med 3D!

När den årliga

2010-07-30T19:27:00.003+02:00

utflykten till Tingsryd skulle gå av stapeln fick vi i år bara med de två yngsta...men väl där bjöds det på härlig fika och spännande hästbesök.

Fin utflykt

2010-07-28T18:46:00.003+02:00

med fina vänner.

Min underbara

2010-07-20T17:44:00.004+02:00

Emma och hennes fem fina barn kom till oss i söndags.

Jag inser hur mycket jag saknar henne när jag har henne i min närhet.

Avståndet oss emellan är alldeles för långt. Hon sprider glädje och hopp, allt det där jag så väl behöver...

Lille Elvis fick oss alla att smälta som smör och Otto undrade när han skulle få en lillasyster eller lillebror?

Ja jisses Otto, det undrar vi också!

Lyckliga jag

2010-07-18T08:44:00.005+02:00

som idag har 2-årig bröllopsdag med min vackre och underbare man.

Två år som varit upp och ner, mest pga min sjukdom.

Men inte ger han upp, han står där tappert vid min sida med som det verkar en outsinlig brunn av tålamod att ösa ur.

Jag vet att steget över tröskeln inte alltid är långt borta, men han finner en inre styrka av kärlek och stannar kvar.

Han den vackre som vände upp och ner på mitt liv för snart 6 år sedan, som gjorde mig knäsvag och lycklig. Jag hoppas att jag kommer att få vara vid hans sida tills livets slut.

Det är som

2010-07-16T12:31:00.004+02:00

om molnen inte kan bestämma sig. Ska vi vara eller icke vara....

jag längtar efter regn, regn som kan bedöva mitt dåliga samvete.

Mitt samvete som säger mig att tyck om värmen, njut av sol och bad.

Och för barnens skull packar jag matsäck och badkläder åker till någon käck strand och låtsas njuta som alla andra.

Men mitt inre plågar mig, jag vill inte, jag orkar inte. Alla dessa måsten...

Jag vill bara skrika skitsol försvinn.

Låt regnet få spegla mitt inre och göra mig lugn igen.

I den här

2010-07-13T08:49:00.006+02:00

trolska sjön badar vi på sommaren och åker skridskor på vintern. Härligt!

Vår utflykt till

2010-07-12T21:13:00.002+02:00

High Chaparall. Ett paradis för små cowboys.

En av alla

2010-07-10T12:52:00.005+02:00

mina vackra.

Min Linnea har fler finfina vattenbilder och en härlig blogg, titta in vettja!

Hur gulligt

2010-07-09T14:30:00.002+02:00

och tonårsaktigt är det inte att "förstöra" sina converse med autograf av Timo!

Spexig som

2010-07-07T09:26:00.003+02:00

alltid min vackra....

Linneas

2010-07-04T09:51:00.002+02:00

konfirmationstårtor.

I morgon

2010-07-02T08:04:00.001+02:00

ska det ske. Min vackra stora, lilla skruttunge ska till och konfirmera sig. Jag ser framemot en vacker stund i kyrkan med sinnesro och härligt skådespel av 19 mer eller mindre finniga tonåringar.♥

En dag

2010-07-01T07:56:00.003+02:00

vid poolen med mina minsta. Den allra minsta är mer under vattnet än över och ska alltid vara på det djupaste. Utan att kunna simma överhuvudtaget!!

Midsommar

2010-06-29T11:25:00.003+02:00

Min sinnestämning

2010-06-23T10:28:00.003+02:00

går upp och ner...men jag försöker så gott jag kan att njuta av allt det vackra omkring mig.

Skolavslutning

2010-06-18T08:07:00.004+02:00

i kyrkan. Sol och värme, vad mer kan man önska...

Den ljuva

2010-06-15T18:53:00.003+02:00

ungdomen i sin glänsande prakt på väg till Galären Galan 2010.

Jag vet mitt hjärta att jag inte fick lägga ut denna bild, men stolt

mamma som jag är vill jag visa omvärlden min fina lilla skruttunge.

Du är vacker som en sommardag.♥

Min finaste

2010-06-10T09:33:00.004+02:00

lilla Märtha, grattis på din 11-årsdag.

Jag vet att jag inte alltid är en lätt mamma att leva med.

Jag är glad att du ändå valde mig, du fina och omtänksamma lilla människa och jag älskar dig av hela mitt hjärta.♥

Idag är

2010-06-09T10:09:00.002+02:00

det 4 år sedan, hjärnblödningen kom och vände upp och ner på vårt liv.

Trots ett lyckligt slut, finns det sviter kvar som kanske aldrig försvinner.

Jag är dock glad att du fortfarande finns här vid min sida.

Ännu en

2010-06-08T10:07:00.007+02:00

gång har jag förlorat stora dottern till Göteborg.

Denna gång är det konsert med Timo Räisänen på Liseberg som lockar mer än mammans famn.

Denna ljuva ungdom med livet framför sig.

Hela helgen

2010-06-07T07:03:00.003+02:00

har vi avnjutit frukost på altanen i härliga solen. Vissa mer coola än andra...

Sötnosen

2010-06-04T07:51:00.004+02:00

är helt prickig. Han tar på sig långbyxor och strumpor för att inte klia sönder kopporna säger han.

Och soffan har han belägrat, min tappre lille son.

Jag

2010-06-03T13:08:00.004+02:00

älskade vartenda ord!

Jag har skrattat, gråtit och tänkt är hon jag?!

Så rakt in under skinnet.

Läs den!

Isaac

2010-06-03T12:11:00.003+02:00

är på klassresa i Stockholm, vädret är på topp och livet leker när man blott är 12 år!

Fotot lånade jag av pappa som fick nöjet att följa med.

Dessa fina

2010-06-01T11:37:00.001+02:00

skor blev mina för 30 pix på Röda korset. Nice!

Bröllop och kärlek

2010-05-31T11:45:00.005+02:00

Tänk vad en visit i kyrkan kan göra en lycklig och så kär.

Min hjälte

2010-05-24T09:09:00.005+02:00

det är snart fyra år sedan din hjärnblödning och nu har du sprungit tredje varvet på raken.

Heja heja!

Tänk att

2010-05-20T08:57:00.004+02:00

medicin kan vara så bra, jag har ökat min dos av "epilepsimedicinen" och jag känner mig stark och stabil.

Svackan jag hade tidigare i veckan lyckades jag mota bort med kloka tankar och det kändes som en stor seger. Kanske finns det hopp även för mig...

Idag låg

2010-05-19T15:31:00.006+02:00

ett fint kuvert till Otto i brevlådan.

Urgulliga Kicki skickade en loppis E.T. och lyckan var gjord.

Jag är superglad sa Otto och kuvertet ska inte slängas för det är så coolt!

Jag är också glad för Otto och E.T. har hjälpt till med att hänga tvätt, det gör man aldrig i rymden.

Gräset

2010-05-19T11:33:00.003+02:00

är inte grönare på andra sidan...eller!? Fast tusenskönor är vackra så jag stannar här.

Ute

2010-05-18T13:42:00.003+02:00

blommar träden för fullt, fastän värmen inte riktigt vill komma.

Inne känner jag mig instabil igen.

Tusan också att varje liten motgång ska få mig att falla. Jag hoppas att det bara är för en liten liten stund.

Vigselringen

2010-05-14T17:44:00.002+02:00

är tillbaka. Den var bara på utflykt med lite sniglar i gräset.

Jag har letat i detta gräs flera gånger, men ca 10 cm ifrån där jag totalt genomsökt låg den och väntade.

Lyckan är stor och de 1500:- till självrisken brände vi på Kosta Outlet.

Jag mår rätt

2010-05-14T07:13:00.004+02:00

så bra just nu, jag känner mig jämn i min tillvaro.

Jag vet inte om det är min ny medicin som kickat in eller bara önskan om att den ska vara den rätta.

Det är en helt annorlunda medicin än de förra, jag tar fortfarande antidepressiv medicin men har nu också fått en stämningsstabilerande medicin, ett antiepiletikum. Dvs för epilepsi men också för bipolär sjukdom och emotionell störning.

Hoppet om att få en normal tillvaro är enorm, jag kan inget hellre önska än får vara stabil i mitt leverne. Det har pendlat mellan hopp och förtvivlan så länge nu, mest förtvivlan att jag inte orkar mer.

Jag ska förmodligen få gå i ny terapi också, jag har ju länge gått i KBT terapi men nu tycker min läkare att DBT (färdighetsträning) kunde vara något. Klokheten efter all KBT finns, men att applicera den på mig själv är ibland nästintill omöjlig.

Så håll era tummar att det här är det rätta!

Ett första

2010-05-12T13:10:00.005+02:00

samtal på BUP med Otto är avklarat.

Det kändes bra, Otto själv var inte så mycket närvarande utan lekte mest i rummet intill. Han svarade dock på alla frågor och kändes nästan lite social.

Väl tillbaka till skolan var det däremot omöjligt för honom att släppa iväg mig, mycket tårar och skrik och en fröken som bärandes gick med honom till klassrummet.

Det känns i mitt modershjärta och helst av allt skulle jag vilja springa tillbaka, ta med honom och aldrig släppa honom ur min famn, men det blir ju ingen hjälpt av och allra minst Otto.

Linneas

2010-05-11T12:51:00.003+02:00

fina fynd hylla, 50 pix och väggen blev glad och säkert även Håkan som får stirra in i den varje dag...

Delar

2010-05-08T10:20:00.002+02:00

av min underbara skara. Dansa av Linnea.

Min allra käraste

2010-05-05T18:54:00.004+02:00

ägodel är försvunnen.

Idag gled min vigselring av mitt finger och står icke att finna.

Vi har letat överallt, bland sopor, tvätt, skor och garderober. Det märkligaste är att jag bara några minuter efter att jag tappat den hemma upptäcker det och ändå så är den spårlöst försvunnen.

Jag hoppas att min drulleförsäkring gäller.

Årets konstrunda

2010-05-04T09:10:00.004+02:00

hos Karin var lika fantastisk som vanligt. Och fikat oöverträffligt. Söta flickor, så duktiga som gjorde sina mammor väldigt stolta.

Du min

2010-05-03T10:07:00.002+02:00

fina, jag blir kär varje gång jag ser dig. Lika kär som jag blev den där augustidagen för snart 15 år sedan.♥

Jag tror ta mig

2010-05-02T10:13:00.002+02:00

fanken att detta är mitt loppisår!

På kort tid har jag gjort en massa fina fynd och vid helgens loppisar var det inget undantag.

Och Linnea, hon lyckades hitta en stringhylla för 50 kr. Hurra vad vi är bra!

Att livet ska

2010-05-01T07:48:00.006+02:00

vara så svårt och komplicerat.

Är det vi som gör det så med alla våra krav och måsten, var det lättare förr? Nu lockas vi av saker hela tiden, att göra karriär, nytt förhållande för att det gamla går på slentrian, större hus, större bil och resor jorden runt.

Förr vad man kanske mera nöjd med vad man hade, vad vet jag. Vad jag vet är att livet blir så bra som du gör det till, visst stöter vi på hinder och motgångar hela tiden. Ibland så jobbiga att att vår världsbild kanske rasar, men till syvene och sist är det du som bestämmer hur bra du vill må!

Denna sanningen var som en käftsmäll för mig för fem år sedan då jag började min terapi. Va låg det på mig att jag skulle må bra?? Jag som låg på botten och kunde omöjligt se en lösning för att ta mig upp igen.
Men nu vet jag att jag har tankens kraft och förmåga att göra mitt liv så bra som jag vill att det ska bli.

Även om det för det mesta är pissjobbigt och ibland känns omöjligt så kämpar jag varje dag för att min tillvaro ska bli bättre.

Och utan dig vid min sida hade det varit så mycket jobbigare, du är fantastisk som orkar fortsätta att ge när det ibland inte ges tillbaks.

Nu har jag

2010-04-30T09:14:00.003+02:00

gjort det igen, skövlat och förstört. En del av det tillhör min sjukdomsbild, men det räddar inte mitt äktenskap.

Jag känner mig värdelös och otillräcklig, jag som för en stund sedan kände en ljusning. Ack vad livet kan vända snabbt.

Nu sitter jag här och gråter över ytterligare ett misslyckande.

Med en make som funderar över
om livet verkligen ska vara så här, så här jobbigt med mig!!

Och jag som vill så mycket, vill älska så mycket och egentligen bara vill väl, hur kan allt bli så fel?

Jag funderar

2010-04-30T07:10:00.005+02:00

och jag andas fem minuter i taget.

Försöker vara medveten närvarande, fastän det är svårt.

Jag försöker att inte ligga steget före, utan uppskatta det jag har här och nu.

Hela livet har varit en enda stor jakt. På vad vet jag egentligen inte, men om bara jag fick den där saken eller om jag gjorde den där resan så skulle jag bli lycklig...

Nu vet jag att lyckan finns här i nuet och jag ska banne mig försöka att fånga den så gott jag kan.

Jag älskar

2010-04-28T16:07:00.004+02:00

den här tiden då blommorna slår ut i rabatten och det bara är att plocka in denna fägring.

Taggad

2010-04-28T08:47:00.004+02:00

av Sara

Sju spridda sanningar om mig själv.

*Popcornaddicted.

*Går med skorna på inomhus.

*Saltar på all mat, tom pizza.

*Jag avskyr icke vald ensamhet.

*Jag är som en öppen bok.

*Jag önskar hett en liten bebis med min älskade.

*Jag är en slösaktig liten rackare.

Jag taggar Kicki, Kristin, Linnea, Eva, Anna, Julia och Fröken Blund. (helt frivilligt naturligtvis.)

Även jag kan

2010-04-26T07:10:00.003+02:00

bli glad för lite materiell lycka, speciellt om det är fynd.

Igår efter kyrkan med Linnea(konfirmanden) så körde vi förbi en loppis som ligger i vår by, vanligtvis är det mest dyrt skräp där, men igår fyndade vi rejält! En fin fåtölj och en stringhylla.

Jippie vad glada vi blev, men gladast blev jag när älskade R kom hem som en lycklig "SM guld vinnare" från Jönköping!

Det vore väl

2010-04-24T20:55:00.002+02:00

att ljuga att säga att jag mår bra, men jag ser en ljusning i alla fall.

Jag har funderat mycket under detta snart ett år som jag varit sjuk och hemma. Både på gott och ont....mycket har varit väldigt svart.

I hela mitt liv, har jag varit beroende av vad andra tyckt om mig. Jag har haft en enorm önskan om att alla skulle tycka att jag var bra. Jag har vänt ut och in på mig själv, böjt ryggen för att vara andra till lags. Detta på stor bekostnad av mig och min familj. Vissa har inte ens varit värda all denna uppmärksamhet och ansträngning. Så idag väljer jag dom som kan ge mig energi och äkthet, alla andra sållas bort utan ånger.

Vad jag också är glad över är att jag nu vet att lyckan inte bor i materiella ting. Jag blir inte lyckligare av ett nytt hus, ett renoverat kök eller dyr bil. Man kan inte köpa lyckan för pengar, den blir väldigt kortvarig då och med ett större och större behov.

Och varför snegla på andra, vad har dom som inte du har?! Det viktiga är att vårda sitt eget. Dom har också problem, tror mig. Mer eller mindre stora. En del är kanske så blinda att dom inte ser sina problem eller så väljer dom att blunda för att livet blir enklare så.

Vad vet jag! Det jag vet är att jag är lyckligt lottad, välsignad med fem fantastiska barn och en man som skulle gå genom eld för mig...(vilket han redan gjort många gånger). Vad mer kan jag önska mig? Absolut ingenting.

Känslan

2010-04-22T07:30:00.003+02:00

är bättre idag.

Vi var på utveckligssamtal med Otto igår och det var inte så illa som jag först befarade. Han är en fin kille men lite udda vår lille 6-åring. Lite av en enstöring och inte alls så social som sina äldre syskon.

Om han fick välja skulle han vilja vara hemma med sin mamma hela dagarna... Vi har ändå vidtagit åtgärder för att "mota Olle i grind" så det blir samtal på BUP, mest för att få lite vägledning i detta annars ganska tuffa liv med en tokig mamma.

Men jag hade inte helt fel om min söte lille prins.♥

Det känns som

2010-04-21T12:18:00.005+02:00

salt i mina sår. Idag ringde dom från skolan och berättade att Otto bär sig väldigt illa åt.

Han säger emot i allt och är inte samarbetsvillig överhuvudtaget. Han är likadan här hemma, svär och lever rövare.

Jag orkar inte alltid och väljer mina strider. Jag vet att barn känner av när någonting är fel och det känns som om skulden är min.

Jag mår inte bra och det gör honom nervös och ängslig och kanske kommer det ut på detta sätt.

Min älskade lille prins som varje dag säger att han älskar sin mamma högt, det rinner en tår på min kind och jag hoppas finna en lösning.

Solen skiner

2010-04-19T12:32:00.005+02:00

utanför och ljuset känns smärtfritt.
Jag omfamnar känslan av att må bra, att ångesten har lämnat mig den här gången.(hoppas jag)

Jag tittar omkring mig och upptäcker allt det vackra, min älskade, mina underbara fem.

I ångestens grepp tappar jag bort allt det där viktiga.

Jag vill må bra, jag vill leva fullt ut och istället för att vänta på nästa nedgång ska jag njuta av nuet.

Min söta

2010-04-19T10:47:00.005+02:00

kulturella tonåring, vann filmtävling i denna mundering. Félicitations!

Jag har

2010-04-15T12:04:00.003+02:00

suttit hela förmiddagen med att lägga ut auktioner på Tradera. Har rensat garderober och det finns så mycket fina saker som kan användas ett tag till, jag gillar recycling! Dessutom får man ju en liten slant att fylla utrymmet i garderoben med....

Just idag

2010-04-14T13:59:00.003+02:00

är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida.

Precis som Kentas låttext känner jag mig just idag.

Vissa korta stunder känns livet bra, jag försöker njuta och omfamna det.

Idag har jag varit och träffat min doktor, min doktor som givit mig diagnosen Bipolär sjukdom. Som enligt faktatexten beskrivs som ett tillstånd i hjärnan som orsakar stora skiftningar i stämningsläge, livsenergi och beteende.

Det känns bra att få en diagnos, att förstå att det inte är fel på mig utan att det finns en anledning. Samtidigt är det skrämmande för det här försvinner inte, det kan lindras och bli bättre med hjälp av medicin och terapi men det går inte att bota.

Jag är lyckligt lottad som har närstående som bryr sig om mitt välbefinnande, med rätt medicin kanske jag nu kan vara mottaglig för denna hjälp. Jag hoppas av hela mitt hjärta att denna nya medicin är nyckeln till lösningen.

Idag är ingen

2010-04-11T08:17:00.002+02:00

vanlig dag, för idag är det August födelsedag. Hurra hurra hurra! Grattis min finfina son på din 9-årsdag!

I dag

2010-04-09T07:24:00.007+02:00

är det Ottos namnsdag en dag han länge har längtat efter. Den dagen är lika stor som kungens födelsedag säger han och blir besviken när bussarna inte flaggar för honom. Fina August säger vid frukostbordet, att min present till dig är min Blixten McQueen samling. Otto håller på att ramla av stolen av lycka och sedan kramas dom i en härlig lillebror/storebror kram och mamman blir alldeles varm inombords. Syskonkärlek är så fantastiskt.

Kan man verkligen

2010-04-07T10:07:00.009+02:00

ta sig i kragen och skärpa till sig?

Jag får så många glada hejarop om att allt kommer att bli bättre, att det kommer att lösa sig. (ingen skuld lagd där, vad ska ni säga?!) Men vad är det som kommer att lösa sig frågar jag mig då? Kommer jag en morgon att vakna och känna Jippie! Therese, du gillar dig själv eller åh vad livet är härligt?

Ja, jag önskar att det kunde vara så, men med min pessimistiska läggning så tror jag faktiskt inte det. Jag tror inte att allt behöver vara nattsvart, men jag tror heller inte på rosa moln. I min drömvärld så skulle jag vilja hamna i landet lagom, där inget är svart men heller inte vitt, bara lagom härligt grått.

Efter alla år i terapi, som har gjort mig bättre fast inte bra, så har jag nu bestämt mig för att bara fokusera på mig och mitt. Inte snegla på andra och tro att dom har det så mycket bättre och vilja fly till deras verklighet. Alla har vi våra bekymmer och egenheter, vissa hanterar dom bättre än andra. Så nu är det dags för mig att försöka hantera mina, jag vill inte slösa bort mer tid på att må dåligt!

Påsken

2010-04-05T13:10:00.003+02:00

blev inte alls som jag hade tänkt mig...jag hade som alltid höga förväntningar och föll pladask ner på jorden igen.

Jag vet inte vad som händer med mig, med min kropp. Jag vill så gärna, hjärtat vill så gärna...men den inre stressen blir för svår, för tung och allt blir panik och jag vill bara krypa ner i mitt svarta lilla hål.

Och jag har så svårt att se henne i ögonen, hon som tar så enormt mycket energi ifrån mig, hon som jag egentligen bara vill ska hålla om mig och säga att allt kommer att bli bra.
Hon som går under benämningen mamma, jag kan inte vara i hennes närhet, jag orkar inte, hon stjäl all min luft och jag vill bara att hon ska försvinna, inte för alltid men bara bort från mig här och nu.

Hur söt och underbart

2010-04-03T12:23:00.002+02:00

tonårig är man inte när man till Håkans ära bakar en kladdis utan att han vet om det. Min älskade lilla skruttunge, du är bäst.♥

Jag hade en härlig

2010-04-01T21:06:00.002+02:00

kväll igår med några vänner, underbar musik och mycket dans. En välbehövlig lisa för själen.

Jag önskar er alla en

2010-03-31T15:36:00.003+02:00

Earth Hour

2010-03-28T08:23:00.003+02:00

tog vi på stort allvar. Alla datorer, tv:n och lampor släcktes. Och där i mörkret hade vi en mysig stund. Det fanns dock två små som var rädda och tyckte att det var lite läskigt.

Våren finns

2010-03-26T06:49:00.003+01:00

utanför min dörr och det hjälper nog till att vissa dagar känns bättre än andra.

Hur jobbigt

2010-03-25T06:39:00.003+01:00

livet än kan tyckas vara så kan det vända runt hörnet. Fem små yrvakna sjungandes för en liten mamma och fina teckningar i gåva. Kärlek mitt hjärta inte kan vara utan.

Jag avskyr

2010-03-24T08:37:00.004+01:00

denna känsla som jag är inne i nu, jag är ett monster.

Det är som om någon besuttit min kropp och själv står jag brevid och gapar över hur hemskt denna människa beter sig. Ilskan fullkomligt sprutar ut ur min kropp och det är inte förrän jag har gjort någon illa som det tycks stilla sig och då kommer sorgen, tårarna och ångesten. -Vad har jag gjort?

Men jag känner mig helt maktlös. Jag vet inte hur jag ska göra för att inte vara så arg och förbannad hela tiden, jag är som en tidsinställd bomb och mina stackars nära vet inte när eller hur den ska explodera. Vart tog den snälla lilla mamman vägen?

I panik försöker jag finna andra vägar att gå, men dom tycks vara som bortblåsta. Det finns bara en väg och det är den rakt in i helvetet..är det min nya medicin som triggat denna situation!? Jag har varit sådan här förut, men det är ett tag sedan och jag hade hoppats att jag aldrig mer skulle behöva hamna här.

Så nu är jag tillbaka på ruta ett. Kroppen är tung, hjärnan på hög varv och ångesten känns ända in i märgen. HJÄLP MIG!

För er som undrar

2010-03-23T16:21:00.003+01:00

det här är jag

Vad är borderline?

Personer med borderline personlighetsstörning är ofta impulsiva, intensiva och emotionellt instabila.

De har inte sällan en negativ inre bild av sig själva, och bilden av människor i deras nära omgivning tenderar att skifta mellan svart och vitt.

Humöret är ofta snabbt svängande, känslorna tenderar att bli intensiva. Det är många gånger svårt för omgivningen att förstå de snabba och starka känsloreaktionerna.

Självskadebeteende, självmordsförsök och samsjuklighet med till exempel depression, ätstörning, missbruk och ångestsjukdomar är vanligt.

Just nu

2010-03-23T08:53:00.004+01:00

mår jag mest skit. Jag är arg, förbannad, ilsken, elak, ledsen, förtvivlad och så jävla trött på allting...trots det ska jag ge er ett boktips, åtminstone för er som är 30 ++ eller 40 -. Läs den och känn igen er.

Till dig mitt hjärta

2010-03-18T20:30:00.010+01:00

Jag tror banne mig Uno skrev den här texten åt mig och jag ger den till dig....Du ger mig nå't att tro på igen.
Du ger mig nå't att vakna till igen.
Och jag ser, och hör,
här finns en människa som berör.
Som ger mig nå't att tro på,
när regnet faller över mig.
Som ger mig nå't att leva för,
en annan bild av hur kärlek ser ut.

Du gav mig nå't att tro på igen.
Du gav mig nå't att vakna till igen.
Och dom leker där ute,
och de värmer var jag än är.
Du ger mig nå't att tro på,
en skymt av dig vid regnbågens slut.
Något jag aldrig ska glömma,
hur vår saga än kommer se ut.

Ta min hand så går vi ut,
till detta underbara ljus.
Jag är inte värd det här,
men jag ska göra mitt bästa nu.
För här finns ju något att kämpa för,
så självklart och så oförstört.
Ett psyke av kvicksand gör mig galen ibland,
och ändå står du här med öppen famn.

Du är fantastisk, du!
Ja, bara du kan se mig så här.
Du är fantastisk, du!
Att du orkar, att du finns här.
Du är fantastisk!
Du är fantastisk, du!
Ja, bara du kan se mig så här.
Du är fantastisk, du!
Har du nå'nsin känt så här?
Du är fantastisk!